Känns som vi e på väg tillbaka... Efter vi hade d samtalet med vännen o blev vänner igen så känns d som vi gick bakåt i tiden o jag inte duger längre... När dom inte prata så ville han att jag skulle va hemma mer så vi kunde umgås men nu när dom pratar igen känns d precis som förut o jag räknas inte, får inte följa me nån stanns... Jag hoppas d går över att d e nyhetens behag o att han ser mig igen lr bryr sig åtminstone... Annars har jag ingen nytta av honom... Sorgligt o sant!!