Känns som allt rasar... Ända sen pappa gick bort så känns allt meningslöst o jag har hållt mer inom mig än jag brukar! Finns ingen så som e mig så nära o som lyssna... :/ sambon åker snart i 3 månader, soc godkände inte vår hyra, så vi har 2 obetalda hyror o än så länge förstående hyresvärder... Min bästa bil e åt helvete o står på skroten o min andra bil drar soppa som ja vet inte vad! Jag har inga föräldra dagar så d täcker januari kvar o vet inte hur d ska gå runt när han e inne... :/ kan inte jobba för har ingen som kan ta lilleman tills han får dagis... Allt känns hopplöst o jag vill bara gräva ner mig... Även om jag ibland tänker att d ska bli skönt när han inte e hemma så kommer jag sakna honom o just nu har jag inget att se fram emot!!!